Dröm eller verklighet

Jag vill ju gärna drömma om framtiden i rosarött. Prinsen - ja just den speciella prinsen - som fångar mig i ett rosa skimmer. Jag vet så larvigt, men bakom all strikt fasad är jag ju en helt vanlig tjej med helt vanliga tjejdrömmar. Systern plockar snabbt ner mig på jorden med sina ord. är du helt knäpp. Fattar du inte att han inte vill ha dig? Om han varit intresserad hade han tagit vara på situationen och gjort något av era möten. Fanken jag vill inte släppa min dröm och framför allt inte släppa denna prins. Hur kunde jag sumpa det så? Hur kunde jag tappa bort det som verligen hade förutsättningar att bli toppen bra?

Kanske va det inte jag som sumpade? Kanske han som inte pallade trycket..... vem vet.

Det jobbiga är att jag aldrig kommer att få veta om jag inte för det till sin spets. Kommer jag någonsin komma över? Kommer jag kunna släppa om jag inte får ett tvär nej? Måste nog utsätta mig för den pinsamma situationen av att fakti´skt möta honom igen.

OK, tänker ta tjuren vid hornen sdå jag kommer hem. Börja om på nytt! Försöka träfas igen! Backar han igen, så OK måste förstå att han inte vill, men innan jag verkligen försökt kan jag nog inte släppa. PUST!

Livet är inte lätt och antagligen lever jag mellan dröm och verklighet. Måste bara syna, måste bara veta....

Tänker inte tappa hoppet

Ser på den ena romantiska filmen efter den andra och drömmer mig bort. Drömmer mig till "så levde de lyckliga i alla sina dagar" slut även på mitt liv. Låter tankarna fara iväg så där underbart härligt till ett liv med värme, omtanke, gemenskap, hemtrivsel, delade upplevelser, mysiga små samtal precis innan det är dax att sova i mörkret i sovrummet, långa härliga promenader, en färdig middag på bordet efter en hektisk dag på jobbet, frukost på sängen med morgon-TV, familjespelsmys med en massa barn...... Jag kan finna så många saker som skulle kunna förgylla mitt liv. Framför allt vet jag att den som lyckas tränga förbi det hårda skalet och fånga mitt hjärta på riktigt kommer att bli en lycklig man för det finns så mycket uppdämt ömhetsvisande i min kropp så explosionen är nära.

Medan jag väntar på att prinsen ska dyka upp i kassakön på Ica, på löpbandet på SATS, på tennis grannbanan, i stallet, på banken, på parkeringsplatsen eller helt enkelt sjungandes nedför min balkong, så tänker jag njuta av varje dag precis som den är. Med nya spännande uppdrag på jobbet, härliga stunder med barnen, roliga middagar med mina syskon, härliga resor med familj och vänner, utställningar, teaterbesök, bra böcker, mys framför brasan, turer till landet.... för jag har en sådan fantastisk tur att det finns så mycket att njuta av i mitt liv.

Trots alla nitar jag gått på gällande män tänker jag inte tappa hoppet. För plötsligt händer det och det gäller även mig och mitt liv. Mitt plötsligt har bara inte inträffat än.

Världens fegaste

Vågade inte säga något....min förbaskade fegpropp. Att det ska vara så svårt. Nya tag imorn, måste helt enkelt säag något.

Vill göra rätt

Nu har jag hela hjärnan med mig på tåget. Kan pricka av varenda punkt på kravspesen.
Åker slalom - check
Gillar skärgård - check
Sportig - check
Välutbildad - check
Spelar golf - check
Är nära sin familj - check
Ambitiös - check
Ordentlig - check
Låter barnen ta plats - check
Spelar tennis - check
Gillar kulturella evenemang - check
Gillar god mat - check
Sätter guldkant på livet - check
Kan även gå på syltor o njuta av det - check
Dricker gärna både vin o skumpa - check
Ser bra ut - check

Hur mycket jag än anstränger mig finns det inte en endaste liten pirrning någonstans i magen. Mina tankar snurrar kring helt andra saker o inte en enda gång springer tanken iväg åt hans håll.

Så måste göra rätt sak - var ärlig och berätta det. Det är ju det jag hade velat. Att få sanningen presenterad snabbt och skoningslöst så snart som möjligt. Tar tjuren vid hornen och skall ringa redan ikväll. BLÄÄÄÄÄ!