Att vara politiker idag handlar väl i första hand om att vara mediatränad. Borde inte Juholt inför sitt stora åtagande begärt att få bli ordentligt mediatränad? Borde inte de som tillsatte honom och partitoppen krävt att han skulle mediatränas på högsta nivån? Frågan är om den som upphandlade utbildningen va ordentligt bakfull just den dagen eller om Juholt inte är mottaglig för ny kunskap? Något måste hur som helst gått riktigt galet. Tror inte jag kan komma på någon annan offentlig person som gång efter annan bara genom att öppna munnen framstår som dryg, arrogant och osympatisk. Göran Persson hade ju emellanåt samma tendenser, men eftersom han var relativt vass så hade han större förutsättningar att komma undan med sitt beteende.
Kan inte låta bli att tycka lite synd om personen Håkan Juholt. Han har gjort bort sig totalt på sitt relativt nya jobb. Han måste ju känna sig lika ledsen som alla andra när vi gjort bort oss på jobbet. Jag kan nästan se honom framför mig när han med tunga steg går upp för trappan mot sin lägenhet, slänger av sig skorna, sjunker ihop i soffan och släpper fram alla känslor. Kanske han gråter. Jag hoppas innerligt att hans sambo pysslar om honom. Ger honom extra kramar, lagar han favvo mat, slår upp ett glas whiskey när han kommer hem och masserar hans antagligen helt spända axlar. Jag hoppas att hon håller om honom hårt när han gråter.
Politikern Juholt är jag däremot så lycklig över. Om Håkan är den bästa Socialdemokraterna anser sig ha tillgång till inom partiet, så är detta bara början av deras nedmonteringsprocess. Det bådar gott för Sveriges framtid.
fredag 20 januari 2012
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar