Jag adopterade en pappa och 2 barn

Det finns få saker som gör mig så lycklig som skidåkning när solen skiner. Att dessutom åka skidor i vacker alpmiljö tillsammans med sonen som sjunger högt i backen när han snabbt och för sina 8-år skickligt dansar nerför pisten. I går fick dock skidåkningen ytterligare en dimension. Jag adopterade en pappa och hans två söner hela eftermiddagen. Att sitta och chit chatta i liften, en superduktig slalomåkare först tre barn emellan och jag sist för att plocka upp eventuellt vurpande småkillar, pappafickor fulla med choklad som delas ut i liften för att små pojkben skall fyllas med energi, uppmuntrande ord på pappavis, kärleksfulla tillrättavisande och pang vad det slog till i magen. Det är ju så här det är att vara familj. Hela kroppen fylldes med gamla minnen från lyckliga stunder, delade upplevelser som gör dem dubbelt så bra.

Så tydligt det blev, vad det är jag söker, vad det är som saknas i mitt liv...... jag vill inte ha en man - jag vill ha en familj.