tisdag 29 september 2009

Skoldebatt nu igen

Hur många gånger skall skolans upplägg debatteras utan att nå förbättring? Får en känsla av att de som debatterar gick i skolan för mycket länge sedan och efter att de lämnat gymnasiet levt i en egen bubbla dit inga intryck når.

Jag har under flera år arbetat som gymnasielärare. Först på en friskola, sedan ett år pedagogiskstudier och sist ett år i kommunal skola. Jag har arbetat med högpresterande ungdom, mindre engagerade elever och även med missanpassade ungdomar. Skulle vilja säga att jag skaffat mig en ganska bred kompetens på få år. För mig finns bara ett sätt att vara för att vara en bra lärare: ENGAGERAD! Om du brinner för ditt ämne, om du älskar dina elever och har viljan att hjälpa var och en av dem att nå nya höjder då finns inget som står i din väg.

Jag undervisade i matematik vilket är många elevers hatämne. Många känner ett hat för att de inte förstår. De handlar inte om att de är dumma, inte heller lata utan de har bara haft oturen att inte mött den vuxna som inte ger sig. Inte mött den vuxne som ingjuter självförtroende i dem. Att bry sig om, att verkligen vilje lära, att bry sig om helheten, att vilja se dina elever växa och utvecklas såsom de var dina egna barn. DÅ kan du verkligen komma fram och dina elever kan nå framgång.

När jag blickar tillbaka på min tid som lärare, så var jag faktiskt allra bäst innan jag gick på lärarhögskolan. Mina lektioner planerades efter att vi på ett roligt vis tillsammans skulle lära oss det som läroplanen angav. Vi hade kul, jag var sträng, jag gav mig inte, jag använde konstiga metoder och förklaringsmodeller för att tydliggöra matematikens mystik och mina elever gjorde framsteg. I glädje, med svett, med ibland stor möda.... men vi gav oss inte.

Jag har aldrig varit så ledig och fri som under det år jag studerade på lärarhögskolan. Kunskapskraven var låga, takten var så långsam att det kändes som myrorna sprang om oss, tentamen ofta på enklaste vis..... Det enda ämne som krävde var metodiken och där fick vi endast en massa pekpinnar om hur vi inte skulle göra eller säga. Det hämmade... jag kom ut som en mycket sämre lärare.

Den sista glädjen av att undervisa togs ifrån mig under det enda året inom den kommunala skolan. Rektorn var underbar, eleverna toppen, men kollegerna en hoper gamla gnäll kärringar. Allt jag villa åstadkomma och alla nya metoder togs emot med kalla handen. Standardsvaret på alla mina önskningar var: "Vi har inte lön för att arbeta mer än vi gör"

Lösningen på våra barns allt sämre kunskapsnivå jämfört med övriga Europa borde enligt mig vara följande:
1. Släng ut alla gamla lärare från lärarhögskolan och starta om på nytt. Med högre lästakt, högre krav för att bli godkänd och mer engagemang.
2. Höj antagningspoängen till lärarhögskolan
3. TA bort kravet på behörighet för lärare inom gymnasiet och inför istället ett krav på utbildningsnivå inom det ämne du skall undervisa inom
4. Gynna de lärare som även har erfarenhet från andra yrken
5. Se till att flera lärare arbetar parallellt med klasserna på låg/mellanstadiet och dessa lärare måste ha olika kompetens. Varje elev måste ha minst en lärare vars huvudämne är inom det naturvetenskapliga grenen.

Vist är det bra med debatt, men det vore ju än bättre om utvecklingen kunde gå åt rätt håll. En bättre skola för våra barn och ungdomar, så att de har en chans att konkurrera om arbetena framöver med övriga européer.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar