Aldrig lagom!

Jag vet inte riktigt hur man gör lagom. Jag är på någotvis alltid för mycket. Pratar för mycket, skrattar för högt, springer fortast i korridoren på jobbet..... Nu har jag då börjat deita som smått och vad händer?

Första kontakten, en trevlig kille, skriver sjukt rappa mail och jag skrattar gott. Tänker det här är ju enkelt. Fullträff första gången....NJA Det visar sig att dejten är 53 år. Det går ju helt enkelt inte. Det sägs att man inte ska bry sig så mycket om siffror, men som gammal mattelärare är siffror jätte viktiga. De styr mitt liv. Tänk bara siffrorna på vågen, saldot på mitt lönekonto, barnens ålder, deklarationen, prislappen på de där supersnygga stövlarna i Marzio´s fönster.... allt handlar om siffror.

Sen fick jag ett mess från en av småkillarna som var hemma hos mig på drink i fredags. En tvålfager blond sak som skulle kunna göra reklam för tandkräm. Han är inte äns fyllda 30. HALLÅ!!!! Finns det ingen rättvisa i denna världen? Var är de män som är precis lagom i ålder? Lagom för en så´n som mig på dryga 40. För inget annat hos dem ska vara lagom. Önskar mig en supersnygg, hyper smart, rapp i munnen, snabb i benen, fantasifull, påhittig, ömhetsvisande, super pappa och man. Hans ålder bör dock vara lagom.